Monthly Archives: maj 2015

Karriärbyte: Från journalist till PR-konsult/kläddesigner

www.nyvy.se
Vem är du?

Linda von Essen Sylvén, 44 år. Bor med man och dotter (13 år) i Jönköping. Har pluggat i Tyskland, bott och arbetat i London och på andra ställen i Sverige. Har sedan återvänt till Småland där jag är född och uppvuxen.

Vilket yrke hade du tidigare?
Jag är journalist i grunden. Jag har jobbat i mediebranschen i många år med både radio och TV. Jag började som programledare på P3 ungdomsradio 1991 (VOX) och blev sedan redaktionschef. Sen rullade det på och så småningom gick jag från radio till TV. Jobbade på TV4 och SVT under en period. Jag har även jobbat med PR. Hjälpte bland annat äventyraren Göran Kropp med hans PR. Efter ett antal år i Stockholm kände jag och min man att vi längtade till landet. Vi bestämde oss för att flytta tillbaka till min hemstad Jönköping.

Medieutbudet i Jönköping är inte det största. Men i och med att jag hade en bakgrund inom journalistik och jobbat en hel del med PR fick jag så småningom tjänsten som informationschef på Elmia i Jönköping. Elmia är ett av Nordens största mässföretag. Arbetet innebar mycket nytt och flera resor. Samtidigt hade jag stor nytta av mina tidigare journalistiska erfarenheter. Jag blev kvar på Elmia i 15 år. Då kom jag till en punkt där jag kände mig färdig.

Vilket yrke har du idag?
Jag driver eget företag som PR-konsult. Det är min huvudverksamhet. Sedan startade jag 2012 ett eget klädmärke LiVess, där jag designar och säljer kavajer/kostymer för kvinnor. Som PR-konsult gör jag en hel del av det jag tidigare gjorde som anställd. Men nu hyr jag ut min egen kompetens. Mitt klädmärke är en dröm jag haft sedan flera år tillbaka.

Vad var anledningen till att du ville göra något nytt i yrkeslivet?
Jag tror att jag aldrig riktigt hade stannat upp och funderat ”vad vill jag egentligen göra”. Allting hade bara rullat på. Jag har alltid haft en dröm om att ha något eget, men jag visste inte riktigt inom vad. När jag tog beslutet att avsluta min fasta anställning hade jag gått och funderat av och till i ett par år. Till slut kände jag mig ”jättefärdig”. Då var det bara att ta steget.

Hur gjorde du rent praktiskt?
Jag sa upp mig. Jag visste visserligen att jag skulle ha något eget, att jag skulle öppna någon typ av konsultverksamhet. Men jag hade inte alla svar när jag sa upp mig. Jag hade ett vitt, blankt papper framför mig. Det var bara att kavla upp ärmarna och börja från början. Det är alltid ett stort beslut. Att lämna ett fast jobb och starta eget. Men när man väl tagit steget är det bara att köra.

Största utmaningen för din del med att öppna eget var…
Jamen, det är klart att det är en utmaning. Jag funderade ju av och till i säkert två år. Det här med trygghet, ”man vet vad man har…” och så vidare. Osäkerheten på sin egen kompetens. Har jag kunskaper som någon annan är beredd att betala för? Men jag tycker ändå att går man och funderar tillräckligt länge…upptar detta med ”vill göra något annat” tankarna en längre tid. Då bör man ge det en chans. Då finns det stora chanser att det kommer att gå vägen. Skulle det inte fungera, så har man i alla fall försökt. Då slipper man grubbla över det i framtiden.

Vilka reaktioner har du mött på vägen efter att du bestämt dig för att öppna eget?
Bara positiva. ”Att du vågar…” och så vidare. Det roliga är att flera av mina vänner har tagit liknande beslut, fast inom andra branscher. Det gör att vi är några stycken som kan träffas och utbyta erfarenheter och stötta varandra.

Vad är bäst/sämst med ditt nuvarande yrke?
Sämst finns det nog inget direkt. Visst, ovissheten o otryggheten kan vara en aspekt, att man måste driva på själv. Det är ingen annan som fixar jobbet åt dig.

Bäst är friheten. Att du jobbar för dig själv och din egen ekonomi. Du skapar något eget. Även flexibiliteten, att slippa 8-5 dagarna. Att man fokuserar på jobbet under arbetstid och slipper energitjuvar som internt tjafs, skvaller och gnäll, sånt som man inte alltid kan välja bort som anställd och som du inte kan påverka. Visst det finns både för- och nackdelar med att vara anställd. Men jag gillar det som jag har det nu. Att jag kan komma in i en organisation utifrån, göra ett bra jobb och sedan gå vidare. Det passar mig att kunna gå in och hjälpa till under en kort tid och sedan lämna.

I och med att jag har min bas och mitt kontor hemma på gården utanför Jönköping får jag också den bästa av två världar. Jag reser en hel del i jobbet, både i Sverige och utomlands. Efter en dag med kundmöten i Stockholm kan jag dra mig tillbaka och få lugnet här. Det gillar jag. Det funkar väldigt bra att jobba härifrån. Jag har inte sett några nackdelar. Jag ser det som att jag inte nödvändigtvis jobbar från Jönköping, utan från en plats i världen.

Ångrar du någonting så här i efterhand?
Nej, det gör jag inte. När jag väl tagit ett beslut så ser jag sällan tillbaka.

Vad har du för förhoppningar inför framtiden vad gäller ditt yrkesliv?
Att kunna fortsätta leva på mina företag, att de bär sig o att jag får leva ett harmoniskt o kul liv med bra balans mellan jobb, familj o fritid.

Tre tips från dig till de som funderar på att byta bana/öppna eget:

  • Våga testa.
  • Gå på din intuition o övertygelse
  • Ta hjälp och råd från människor du litar på och som ger dig positiv energi.

 

Mer om Lindas företag hittar du här:
Free Agent PR
Li Vess

 

 

Related Posts


VKB: ”Jag jobbar från en plats i världen…”

maskros nyvy
”Efter en dag med kundmöten i Stockholm kan jag dra mig tillbaka och få lugnet här. Det gillar jag. Det funkar väldigt bra att jobba härifrån. Jag ser det som att jag inte nödvändigtvis jobbar från Jönköping, utan från en plats i världen. ”

Av Linda. Veckans karriärbytare som lagt till en ”slash” i livet. Läs mer om henne i morgon fredag.

Välkommen då!


Arbetslivet: Det här känns förlegat

www.nyvy.se
Ibland stöter man på fenomen i arbetslivet som känns förlegade, gammalmodiga, passé. Men de finns än. Ibland hör jag saker som får mig att stanna upp och tänka: ”det här kommer vi att skaka på huvudet åt i framtiden”. Ungefär som vi gör åt videoapparaterna. Vitsen med deras existens går liksom inte att motivera längre. De har spelat ut sin roll.

Här är några exempel:

Grejen med att ett arbete måste utföras mellan exakt samma tider och på exakt samma plats känns förlegad. Det ger mig ”stämpelklocka feeling”. Har skrivit om detta tidigare HÄR och HÄR. Jag är medveten om att vissa yrken kräver fasta tider och samma lokal. Men alla gör det inte. Där kommer det där jag nämnde ovan in… ”vitsen med deras existens?”

Synen att man ska hålla sig till ett yrke hela livet känns inte i tiden. Att det vilar ett misslyckande över någon som lagt ned tid och pengar på en utbildning till ett yrke, som den sedan byter bort mot ett annat. Synen håller dock på att förändras och snart kommer det att vara helt normalt att byta bransch en eller flera gånger under livet. Tänk också om det kunde stanna vid det och låta alla val vi gör i livet vara lika ok. Det måste inte övergå till att ses som ”trist” att stanna i samma yrke hela livet. Alla val är ok. Mer möjligheter och variation bara. Det är 2016.

Detta med information till unga i samband med att de gör sitt ”karriärval” kan ibland kännas lite 1985. Märk mina ord, ibland. Idag 2016 bör vi kanske inte bara förbereda oss för EN karriär. Göra ETT karriärval. Vi kanske istället gör vårt första karriärval nu och andra senare i livet. Vi kanske ska lätta på pressen för våra ungdomar. Ta-dam, ta-dam…NU gör du ditt KARRIÄRVAL Lisa, det är NU, en gång i livet. Ungefär som en konfirmation. Once in a lifetime. Vi kanske ska berätta att chansen är stor att de kommer att verka inom olika branscher/områden i livet. Eller i alla fall att det är möjligt. Ta en diskussion om val av utbildning. Vad är en bra, gångbar, bred grund? Potentiella yrken. Vilka yrken är nära besläktade? Vilka möjligheter har jag att ”byta gräsmatta” dit där det kanske är grönare en vacker dag. Ja, ni förstår. Framförallt tydliggöra att det är ok att byta senare i livet.

Sist men inte minst, att jobba heltid med en sak, på ett ställe. Det är inte enda alternativet. Som jag skrev igår så blir det allt vanligare att ha slash-karriärer. Livnära sig på flera yrken samtidigt. I min uppfattning känns det smart och i tiden. Sedan finns det två sidor av myntet. Det finns de som tvingas ha slash-karriärer för att de inte hittar heltidsjobb, mindre bra. Men väldigt många väljer detta alternativ helt själva för att få mer variation och flexibilitet i livet. Få möjlighet att leva ut flera av sina passioner. Sprida ut riskerna är en annan aspekt i det hela. I en lågkonjunktur klarar sig de med fler yrken bättre. Blir de av med en anställning har de den/de andra kvar.

Allt det jag nämnt ovan, som flexiblare arbetstider, -platser, flera karriärval, slash-karriärer ger på ett sätt mer makt åt alla oss som jobbar. Vi får en allt större frihet att utforma vårt arbetsliv som vi själva vill. Vi får mer möjlighet till variation i livet, om det är det vi vill ha. I min mening, så är allt jag nämnt en naturlig utveckling i ett modernt samhälle. Modernt behöver inte alla gånger vara synonymt med bättre, effektivare. Det finns för- och nackdelar med allt. Men vad gäller alla ovannämnda aspekter ser jag bara fördelar. Med ökad individuell frihet att kunna designa sitt eget arbetsliv, blir hela arbetslivet attraktivare. Och vem vill inte vara attraktiv?

 

Related Posts


Karriär: Ditt liv kanske bara behöver en slash?

www.nyvy.se Du saknar något i ditt yrke, men trivs ändå. Du har ett bra jobb med bra kollegor där du får använda ena hjärnhalvan. Men du saknar den andra. Du saknar kanske den där kreativa processen, spänningen, variationen, känslan av att få göra något konkret, skapa, se ett färdigt resultat. Du har kanske mycket sociala kontakter och rör dig bland människor hela dagarna i ditt yrke. Men du saknar de där stunderna när du bara får komma in i ett ”arbetsflow” på egen hand. Fokusera utan att bli störd. Kanske är det så att det ligger i människans natur att sakna det vi inte har. Men vi får en så stor dos av vårt ordinarie yrke. Varje dag, hela veckor, hela år. Jämt. Klart att det kan bli för mycket. Vi har trots allt bara ett liv. Och kanske är vi intresserade av och har fallenhet för flera olika saker. Men är lösningen alltid att byta yrke helt och hållet?

Känner du till någon som har en ”slash-karriär”? Och nu syftar jag inte på gitarristen i Guns N’ Roses. Nej, begreppet har inget med hårdrock att göra. Det är varken nytt eller särskilt ovanligt. Och det blir allt vanligare. Att ha en slash-karriär innebär att ha flera yrken parallellt. Förskollärare/musiker, IT-konsult/författare, lärare/keramiker/designer, dataingenjör/bagare. Och så vidare. På senare år har antalet ”slashes” exploderat i synnerhet i Storbritannien och USA. Men även här i Sverige. Ökningen beror bland annat på: en längtan efter mer flexibilitet i yrkeslivet, en önskan efter att utforska alla de passioner man har i livet, en svajig ekonomi som gjort arbetsmarknaden mer utmanande och att ha riskerna utspridda ger större säkerhet. Oavsett orsak, detta sätt att arbeta ökar. Mer och mer talar för att ”slash” är här för att stanna.

Tillbaka till dig då. Oavsett vad du arbetar med och vad du saknar så kanske det ibland inte är att byta yrke helt och hållet som är svaret. Kanske har du det bra i det yrke du har. Men vill ändå ha mindre av det, och mer av något annat. Pröva ett nytt yrke, men ändå ha det gamla kvar. Att lägga till en ”slash” i ditt liv kan kanske vara precis det du behöver för att känna dig hel. Ibland kan man faktiskt äta kakan och ha den kvar.

 

Related Posts


Karriärval: Det är vägen som är mödan värd…

www.nyvy.se

Någonsin åkt bil genom Tyskland? Då vet ni att autobahn är snabb, trygg (?) och pålitlig. Men ganska trist. Ja, i alla fall om vi vill se något av det vi passerar. Alla vet vi att vi hittar det vackraste landskapet när vi svänger av stora vägen och tar den där krokiga lilla landsvägen. Där man måste sakta ned, vilket gör att man faktiskt hinner se omgivningen.

Förra veckan skrev jag om krokiga vägar i karriären. Människor som tagit ”the road not taken”, ett annat karriärval. Livet är väldigt sällan en spikrak utstakad väg. När vi är unga är allt svart eller vitt och allt är planerat/eller oplanerat. Vi har bestämda uppfattningar och låter oss inte påverkas i första taget. Sen rullar livet på och det tar oss inte alltid i den riktning vi hade förväntat oss. Vi lär oss om omständigheter, det oförutsedda och vi ändrar uppfattning. Allt det som gör att livet blir liv. För en del av oss blir det en tung insikt. Varför klarar jag inte att hålla kurs? Göra det där som jag planerat. När andra seglar fram på sin utstakade bana, utan större stormar. Ofta ligger felet i ifrågasättandet i sig. Att det skulle vila något ”misslyckat” över att allt inte blev som planerat. Det som vi hade sagt till alla att vi skulle göra blev inte av. Det blev något annat istället. Vad som är intressant är att det är i samband med förändring/ändrade planer/nya bud som vi får livserfarenhet. Det är när livet kastar runt oss lite och vägen kröker som vi lär oss leva.

Att hålla fast vid saker, platser, människor och planer. Om vi alltid gör det, till vilket pris som helst, riskerar vi att gå miste om möjligheten att skapa något nytt. Att förlora ett jobb, ändra utbildning, börja studera senare i livet till något annat, att välja att inte studera alls, att ta en time out ett år och resa. Allt som händer, alla beslut vi fattar som inte fanns där från början är alltid en ny möjlighet. En ny möjlighet att lära av. Ändra färdriktning. Leva nytt.

Den krokiga vägen tar visserligen längre tid. Men den är vacker och intressant. Och det sägs ju att det är ”vägen som är mödan värd…”.

 

Related Posts

 


Karriärbyte: Från IT-arkitekt till kock

eugen nyvy
Vem är du?
 

Mitt namn är Eugen Stolin. För ett år sedan passerade jag 40-strecket. Jag bor i Stockholm. Min familj består av min fru och vår son. Sonen ska börja i förskoleklass efter sommaren. Jag kan fortfarande inte förstå det. Tiden går fortare än man ibland önskar…

Vilket yrke hade du tidigare?
Efter universitetet började jag jobba som mjukvaruutvecklare. Efter ett tid fick jag möjligheten att bli gruppledare, vilket så småningom ledde till en position som utvecklingsansvarig på ett mindre finansbolag. Precis innan mitt karriärbyte jobbade jag som affärskonsult på Sveriges största IT-tjänsteföretag.

Vilket yrke har du idag?
Kock är mitt nya yrke.

Vad var anledningen till att du ville göra något nytt i yrkeslivet?
Det finns två anledningar till omställningen.
Ett. Min son föddes. När jag gick runt med honom i en barnvagn började jag fundera på livet. Sakta men säkert kom jag fram till att jag behöver en förändring.
Två. Jag tappade helt enkelt arbetsglädjen. Inget jag gjorde gav något värdefullt resultat. Det kändes som att jag inte gjorde något konkret, något jag kunde visa upp och säga: “det här har jag gjort”. Att vara ständigt beroende av andra människors arbete gjorde mig mer stressad än jag önskade.

Var det självklart vad du skulle göra istället eller hur kom du fram till det?
Det tog lite tid att komma fram till just kockyrket. Det var en process som pågick i cirka ett år. Först provade jag andra möjligheter inom ramen för IT. Men ju mer jag tänkte på livet desto mer insåg jag att jag måste göra något helt annat. Till slut kom jag ihåg att jag faktiskt ville bli kock på 90-talet när jag sökte till gymnasiet. Glatt berättade jag som tonåring nyheten för mina föräldrar och fick ett blankt nej. Jag förstod också att mitt intresse för matlagning har sin grund i min relation till mina morföräldrar som jag älskade av hela mitt hjärta. Med den insikten fattade jag beslutet om att satsa på kockyrket. Jag valde med hjärtat.

Svårt/lätt beslut? Varför?
Att göra en förändring var ett av de svåraste besluten i mitt liv. Speciellt för mig som har en tendens att överanalysera saker och ting. Jag brukar väga in alla möjliga och omöjliga parametrar för att komma fram till det absolut bästa beslutet. I sådana frågor brukar det vara ett oändligt antal realistiska och orealistiska argument för att inte göra det man vill eller känner för. Som tur är så har jag en underbar fru som har stöttat mig genom hela den här resan.

Hur gjorde du rent praktiskt?
Nu var jag redan befriad från anställning då jag fattade beslutet att bli kock. Jag sökte information om olika kockutbildningar i Stockholm. Till slut bestämde jag mig för att söka en komvuxutbildning. Under ett år studerade jag först teori och hade sedan praktik på olika arbetsplatser. Det var nog bland det roligaste jag har gjort i hela mitt liv. Som vuxen får man en helt annan förståelse för kunskap, människor och situationer som man hamnar i. Jag har träffat underbara människor både på skolan och på mina praktikplatser. De har gett mig en större insikt om livet.

Största utmaningen för din del med att byta yrke…
Som ni kanske redan har förstått var min största utmaning att fatta själva beslutet. Sedan rullade det bara på. Jag hade kul i skolan. Jag hittade själv alla praktikplatser där jag verkligen såg möjligheten att träffa spännande människor och lära mig om yrket. Till slut var det inga större bekymmer att hitta mitt första jobb som kock.

Vilka reaktioner har du mött på vägen efter att du bestämt dig för att byta bana?
Reaktionerna var minst sagt blandade och kom från två olika håll. Människor som jag jobbade med och som kände mig tyckte att det var ett modigt beslut och berömde mig. En del berättade att de själva skulle vilja göra likadant och att jag gav dem lite hopp. Däremot en del nya bekanta inom restaurangbranschen tyckte att jag var galen. Att vara kock är ett hårt yrke, både fysiskt och mentalt. Att jobba långa timmar (10 – 12 timmar/dag) är ingen ovanlighet. Man är på benen hela tiden. Det finns väldigt lite utrymme för att göra misstag. Låg lön är också en faktor. Många klarar inte av det och många söker sig bort. Och här kommer jag från ett jobb med hög status som många drömmer om. Jag tror att det fanns några som tänkte att jag bara leker. Att det bara är en fas och att jag kommer att ge upp när jag förstår verkligheten.

Vad är bäst/sämst med ditt nuvarande yrke?
Det absolut bästa är när en gäst kommer förbi och tackar för maten. Då får man direkt en bekräftelse på sitt hantverk. Jag blir glad i själen speciellt när jag själv är nöjd med resultatet. Tätt efter kommer alla människor med stor passion för sitt yrke. Ett sådant engagemang har jag inte skådat på länge.

Det sämsta är frustrationen när jag inte är nöjd med mitt eget arbete/insats på grund av stress eller tidsbrist eller något annat som kan påverka utgången. Å andra sidan är det jag själv som kan ändra det, som kan få det att bli bättre nästa gång, som lär mig av mina misstag utan att vara beroende av någon annan.

Ångrar du någonting så här i efterhand?
I regret nothing! Men seriöst, jag ångrar inte mitt beslut. Bara den kunskap och erfarenhet jag har fått de senaste två åren är värda den stora förändringen. Oavsett hur det går i framtiden kommer jag alltid att se på det här som en lyckad satsning i livet.

Vad har du för förhoppningar inför framtiden vad gäller ditt yrkesliv?
Mitt mål är att öppna en egen restaurang. Idén är att kunna ha ett ställe där jag kan jobba själv, kunna betala vettiga löner till anställda och bjuda våra gäster på god mat. Av många goda anledningar är jag strikt vegetarian. Därför blir det en restaurang som serverar modern vegetarisk mat. Allt (eventuellt) överskott kommer att doneras till välgörenhet. Just nu är jag inte 100% redo. Jag behöver lära mig mer och bli mer säker som kock. Inom den närmaste framtiden kommer jag att söka mig till en plats där jag kan jobba med mat som jag älskar.

Tre tips från dig till de som funderar på att byta bana:

  • Förstå dig själv. Hitta det som ligger närmast ditt hjärta och utgå därifrån. Pengar får inte vara målet.
  • Försök att inte överanalysera ditt beslut. Hur mycket du än försöker kan du inte se in i framtiden. Det kommer att gå bra!
  • Var beredd att jobba hårt! Det är du och endast du själv som kan styra din egen väg.

 

Läs mer om Eugen och hans väg till kockyrket på hans egen blogg.

 

Related Posts


VKB: ”Det här har jag gjort”

www.nyvy.se

Jag tappade helt enkelt arbetsglädjen. Inget jag gjorde gav något värdefullt resultat. Det kändes som att jag inte gjorde något konkret. Något jag kunde visa upp och säga: “det här har jag gjort”.
Eugen, veckans karriärbytare. Läs mer om honom i morgon fredag.

Välkommen då!

 

Related Posts


Karriärbyte: Alla bär vi på en historia

karriärbyteHar du bytt karriär? Öppnat eget? Tagit klivet? Bytt bana? Växlat spår i livet? Eller känner du någon som har?

Hör av dig! Just din historia kan inspirera någon annan till att våga!


Tyskar med nytt tänk kring arbete – liv

Arbete - Liv - Tyskland

Alla bär vi på en historia. Och ingen är den andra lik.  Igår historier från människor i hela världen samlade på Linkedin. Idag från stora grannlandet i söder, Tyskland.

Vad innebär det att ha ett arbete? Att jobba. Tre unga kvinnor i Berlin träffades för första gången 2012. Ett gemensamt tema som de alla brann för förde dem samman: Arbete.

De diskuterade. De var eniga om att många människor inte längre känner sig tillfreds i den ”gamla” arbetsstrukturen och söker efter andra möjligheter. De ställde frågor. Handlar det fortfarande om självförverkligande? Hur viktigt är det med trygghet? Vad betyder frihet och karriär? Hur hittar man sin plats i det hela?

Resultatet av det hela blev den inspirerande tyska sidan SUPERWORK. Med sidan vill de tre kvinnorna visa upp människor som trivs med sina yrken, berätta deras historier och inspirera andra. De vill visa människor med olika förhållningssätt till arbete och liv. Människor som kan stå som förebilder för ”ett nytt tänk” kring arbete. Drömmare, skapare, ”doers” och deras historier.

Tyvärr finns sidan inte på engelska. Men för den som bemästrar tyska finns en rad intressanta intervjuer med människor som ger sin syn på arbete – liv. I nödfall kan google translate ge er en idé kring innehållet.

 

Related Posts

 

 


Karriärval: Don’t ask ”What if?” Just ”What next?”

www.nyvy.se Alla bär vi på en historia. Inte minst om hur vi hamnade där vi är idag vad gäller karriär. Och inte sällan, vad hade hänt om vi följt den där andra vägen? The road not taken.

På LinkedIn finns en hashtag #RoadNotTaken. Där finns en uppsjö av personliga historier från människor över hela världen. Varför valde de den karriärväg de gjorde. En del valde den ensliga, lite utmanande vägen från första början, andra valde den senare i livet och några tog den trygga vägen. Hur blev det? Intressanta historier om karriärval. Dock lätt att fastna flera timmar framför denna hashtag.

Hannelie Pickering i Sydafrika är en av de som bidragit med sin text. Hon skriver om hur hon utbildade sig till högstadielärare i matematik och hur hon omvärderade sitt arbete efter bara några år.

We all start our life after university, college or school in a similar manner – excited about at last being part of real life. After 2 years of ”real life” where I was teaching maths to high school pupils, I had more than enough and would be happy to be poor and jobless…

Hon valde att starta ett eget företag inom utbildning och arbetar idag med att utbilda pensionärer inom datakunskap. Hon skriver hur hon på vägen dit mötte en hel del skeptiska människor som ifrågasatte hennes val att ge upp ett ”tryggt” arbete med regelbunden inkomst. Idag är hon tacksam att hon tog det beslut hon gjorde.

And I am ever so grateful to have had the guts to step outside that salary net. If the salary is all that is keeping you there, then it is time to get out! Not that teachers earn that much, but then I have managed on a fraction of a teacher’s salary and amazingly, I have managed to still have food to eat. Yet I go to sleep every night with happy thoughts of the day and I wake up excited! Now is that not worth more than money can buy? 

Lauren Zalaznick, som jobbar inom mediebranschen i USA har också bidragit med sin historia.

Some people can’t imagine what they’d be doing if they didn’t already do what they do. For me, precisely the opposite is true. I know exactly the path I initially set out on, and I can visualize exactly what I would be doing today, had I stayed on it. I don’t know how good I would have been at it, and I have no idea how happy I would have been doing it. But a long time ago there was one very clear crossroads on my career path. One choice was a known entity; the other, unknown. One clearly safer; the other, uncertain, but maybe worth a shot. I took the shot, the unsafe bet.

Hon började college med målsättningen att hon skulle söka vidare till läkarlinjen fyra år senare. Eftersom hon hade fallenhet för och kände sig dragen till de humanistiska ämnena läste hon flera kurser engelsk litteratur. Under collegetiden omvärderade hon sin karriärväg. Hon hade ingen i sin familj som jobbade i mediebranschen och det kändes till en början väldigt osäkert. Kunde man ens livnära sig på detta? Vilka typer av jobb fanns det i branschen? Hon hade inga färdiga svar. Men hjärtat valde åt henne. Hon skriver att ibland är det bra att vara ung och naiv, inte tänka för mycket på konsekvenser. Hon skriver också att när hon idag ser tillbaka på sin karriär har de intressantaste möjligheterna kommit när hon valt bort ”det trygga”.

Rarely, maybe never, should you have the expectation of complete control and self-determination. Stuff happens. I never faced a crossroads type of decision as stark as the one I made 30 years ago. But even including that one, there are no choices I’ve ever made that caused me to look back and wonder: “What if…? I only wonder ”What next?”

 

Related Posts