Tag Archives: digital strateg

Karriärbyte: Från lärare till digital strateg

Mona Wallin--nyvy

Vem är du?
Jag skulle nog kunna beskriva mig som en sökare, en som tycker att det är lite knepigt att hitta sin plats här i världen. Men jag har börjat vända på det och försöker istället tänka att jag drivs av rörelse. Att jag hela tiden vill ha förändringar på gång.

Jag är mellanbarn, vädur, uppväxt utanför Stockholm. Testade nog varenda idrott jag kände till när jag var barn och ungdom och höll på med teater. Ströjobbade, extrajobbade och dubbeljobbade och reste som nyvuxen. Pluggade engelska en termin för att åka till Frankrike och plugga franska nästa. Så höll jag på ända tills jag vid cirka 25 års ålder fick ett rött nystan i julklapp av min systers dåvarande man. Han tyckte att jag spretade för mycket.

Det var då jag började på lärarlinjen. Nystanet blev på gott och ont en signal som jag tog till mig och tänkte att det var dags att försöka tänka lite mer långsiktigt.

Vilket yrke hade du tidigare?
Jag var grundskollärare i Matematik och Naturvetenskapliga ämnen för år 4-9.

Vilket yrke har du idag?
Nu är jag digital strateg på en byrå som jobbar med innehållsmarknadsföring.

Vad var anledningen till att du ville göra något nytt i yrkeslivet?
Läraryrket var inte ett genomtänkt val. Jag halkade in på lärarlinjen och stannade mest för att jag bestämt mig för att jag skulle slutföra utbildningen och för att jag hade en massa roliga kompisar på lärarlinjen. Det var visserligen både väldigt roligt, omväxlande och intressant att jobba som lärare, men jag kände mig i grund och botten felplacerad. Som att jag var på väg någon annanstans och tagit en jättestor omväg. Det hade kunnat gå att fortsätta, men pressen som lärare har på sig är helt enorm. Och när jag mitt sista år som lärare också hade ett schema som gjorde att jag inte hade förutsättningar att ens planera lektioner på arbetstid, blev även stressen helt övermäktig. Jag höll på att duka under. Och tillsammans med känslan av att vara på fel plats mådde jag verkligen inte bra. Vändpunkten kom när jag sökte läkarhjälp för att bli sjukskriven men blev erbjuden medicin mot depression. Det var då jag förstod att jag var tvungen att göra något åt min situation.

Det var inte självklart att jag skulle byta yrke. Jag kände mig snarare fångad i en fälla jag aldrig skulle kunna ta mig ur. Men en fantastisk kvinna på kommunen hjälpte mig att se den vägen ut och visade mig på en ny riktning. Jag är evigt tacksam för det.

Var det självklart vad du skulle göra istället eller hur kom du fram till det?
När jag förstod att jag måste göra något åt situationen återstod den stora frågan om vad.
Jag bestämde mig för att börja lita på min magkänsla och började med att kolla platsannonser. Jag struntade i om jag hade en chans att få jobben jag sökte, syftet var att försöka rama in vad jag egentligen vill göra. Det viktigaste var att det skulle kännas rätt, låta kul. Jag lyckades rama in att jag ville skriva och att jag lockades av yrkestitlar som projektledare. Jag ramade också in att det är viktigt att jobba i stan och att det är viktigt vad själva arbetsplatsen sysslar med. Det där med webb tyckte jag också lät spännande. Jag började lära mig lite html och satte upp som mål att jag skulle lära mig att bygga en webbplats.

Men, så hittade jag tack vare kommunkvinnan en utbildning som sög tag i hela magen. Jag läste kursplanen och kände precis det där suget i magen som jag så många gånger därefter har förstått är viktigt. När jag är på rätt plats, eller på väg åt rätt håll så ska det kännas så.

Jag sökte och var nog först in med min ansökan. Blev kallad till intervju och lämnade in arbetsprover. Och sen väntade jag, väntade och väntade på besked. Men det kom aldrig. Det fanns inte i min världsbild att jag inte skulle komma in så jag ringde och låg på. Till slut knackade jag på dörren och klev in och frågade vad som hänt med mitt besked. Det visade sig att de ville att jag skulle gå en annan utbildning än den jag sökt och därför lagt mig i reservhyllan. Efter två dagars överläggande om de hade rätt i att den andra utbildningen skulle passa mig bättre var jag stark nog att hålla undan och fortsatt lita på magkänslan. Det blev webbkommunikatörsutbildningen.

Efter två års intensivt studerande, nätverkande och praktikjobbande hade jag typ motorvägat mig in i kommunikationsbranschen med inriktning på sociala medier.

Svårt/lätt beslut? Varför?
Det är väl inte alltid rätt att ta beslut med magen, men när det gäller ens egna vägval i livet är jag övertygad om att magen tar sjukt mycket bättre beslut än huvudet. För då kan det inte bli fel. Känns det rätt så är det rätt, även om det kanske innebär krångel, sämre pengar in, konstiga tider, eller vad som nu kommer i kläm. Att börja studera igen med två barn, bostadsrätt och en sambo som inte direkt tjänar storkovan heller var ju inte någon ekonomisk självklarhet. Det var nog ärligt talat en stark anledning till att jag ändå fortsatte som lärare så länge som jag gjorde. Jag hade redan använt alla mina 12 CSN-terminer. Men. När man vill något tillräckligt mycket så öppnar sig möjligheter. Det visade sig att jag kunde ”skriva av” någon termin, och så fick jag veta att man kan åberopa särskilda skäl och få fler terminer för omskolning just vid 40-årsåldern. Det var också en viktig faktor för att jag vågade ta steget.

Största utmaningen för din del med att byta yrke var…
När jag väl kommit så långt som till själva yrkesbytet var mina utmaningar i princip över. Eller, jo, jag tampas fortfarande med vad som är nästa steg och att tro på mig själv, min kompetens och mina möjligheter. Det tog hela utbildningstiden (två år) att hitta fram till vilken inriktning som jag ville jobba mig vidare mot. Men jag fortsätter att ta nästa steg med magkänsla hela tiden och än så länge så har det bara lett mig i riktningar som har känts helt rätt.

Vilka reaktioner har du mött på vägen efter att du bestämt dig för att byta bana?
Många av mina gamla lärarkollegor tyckte att jag var så himla modig. Och nu möter jag ofta folk som tycker att det är supercoolt att jag har den bakgrund jag har. Det är ju alltid kul att höra, särskilt när de säger att jag inspirerat dem. Men i mitt fall hade det ju egentligen gått på tok för långt. Så jag ser det inte som modigt utan mer livsnödvändigt. Jag bytte inte förrän jag var tvungen. Det räcker med att ”det skaver” för att man ska ta tag i sin situation.

Vad är bäst/sämst med ditt nuvarande yrke?
Mitt nuvarande yrke är otroligt omväxlande på alla möjliga sätt. Jag får träffa på människor från alla möjliga olika branscher, sätta mig in i deras affärer och kommunikativa problem för att sedan hjälpa dem med godbitarna – det kommunikativa, både strategiskt och operativt. Dessutom får jag vara en del av internetkulturen och vara med och leda en hel bransch på väg mot total förändring. Det går inte en enda dag utan att jag lär mig sjukt mycket nytt.

Ångrar du någonting så här i efterhand?
Eeeeeh. Nej.

Vad har du för förhoppningar inför framtiden vad gäller ditt yrkesliv?
Mina förhoppningar är att jag ska kunna fortsätta att utvecklas. Lära mig ännu mer om effektiv digital kommunikation, och att jag ska lyckas få jättemånga att förstå det fantastiska med social kommunikation och att de ska våga ta steget och satsa på det.

Några tips från dig till de som funderar på att byta bana:

  • Gör det! Funderar du så är det antagligen så att du ska byta.
  • Bryt ner ”bytesprojektet” i små beståndsdelar. Bestäm dig för ett tydligt nästa-steg och se till att det händer. Stora förändringar som kommer inifrån en själv händer med små steg i taget.
  • När du stoppar dig själv på grund av alla hinder ska du sluta med det och sätta punkt. Och tänk på att det du inte kan går att lära sig.
  • Ska du omskola dig rekommenderar jag YH-utbildningarna varmt. Praktiken är guld värd.

 

 

Related Posts