Tag Archives: stress

Att ta sig ur Groundhog day

groundhog day

Kan inte riktigt släppa det där med Groundhog day. Varje år omkring den 2:a februari svämmar tidningarna i USA över med tips på hur du gör när du ”fastnat i livet”. När varje dag känns som Groundhog day. Den klassiska filmen med Bill Murray har gett dagen en helt ny mening. Ytterst få tänker på dagens ursprungliga syfte, för de flesta är den synonymt med att stanna upp och tänka över sitt liv och sin vardag. ”My life never changes. Every day is groundhog day. Eat, work, sleep”. Ungefär så kan slutsatsen bli. Nu behöver det inte vara början av februari för att jag ska få den där Groundhog-känslan, som jag skrev om igår. Någonstans är jag också medveten om att det är jag och bara jag som kan göra något åt min egen situation. Men ibland måste man få sitta och stirra med en tom blick ett slag. Känna tystnad och tänka på ingenting. Sen kan man komma igen. Om en stund.

De där gångerna du känner dig redo att säga tack och hej fastän klockan inte slagit 8.30 än. När du känner behov av en återhämtningsdag, efter varje dag i veckan, känner att du går på ”repeat” mest hela tiden. Testa en, eller två av dessa strategier (fritt översatta till svenska):

Gör ett försök att uppskatta vardagen. På riktigt. Blunda och lyssna. Till barns röster, kollegor, din partner. Känn vinden, regnet, temperaturer. Se runt omkring dig. Färgerna, ljuset. Andas. Testa nu. Bara trettio sekunder.

Sakta ned, fastän du vet att du ligger efter. Att hinna ikapp är en naiv tanke eftersom det kommer alltid att komma mer. Så att sakta ned och njuta en stund är lika bra.

Bestäm dig för att göra två snälla saker idag. Ja, du har hört det förut men det funkar. Man känner värme och blir glad av att göra någon annan glad.

Vad ska du göra i helgen? ”Jag ska städa….” ”Jag ska plocka ihop hemma…” Överge alla uppsatta inomhusmål och gå ut! Ta en fem minuters promenad. Himmel, fåglar, träd, blommor… Lägg märke till allt runt omkring dig.

Uppmärksamma att du MÅR bra just nu. Du andas. Dina sinnen fungerar. Du är inte i fara (förhoppningsvis). Andas in. Och även om du är sjuk, deppig, ledsen eller tampas med en vanlig förkylning, så tänk på att just precis NU när du andas så mår du OK.

Gör något annorlunda. Om dina rutiner tråkar ut dig, ruska om din tillvaro. Ta på dig något du aldrig har annars. Gå någonstans du aldrig brukar gå. Prata med någon du inte brukar prata med. Fråga efter något du aldrig frågar efter. Lyssna på en ny radiokanal. Kommentera något du aldrig kommenterar annars. Planera in en aktivitet du aldrig gjort tidigare.

Gå till frissan eller måla naglarna. Lyssna på Bara för en dag samtidigt. Små, små saker som kan göra underverk.

Rensa omkring dig. Om du är omgiven av saker eller till och med vad som kan betraktas som skräp. Datorbordet, bokhyllan, sängbordet. Rensa och skapa yta. Ahh, nu kan du se och tänka. Bestäm för varje sak om den ska få rätt att återvända eller om det är dags att säga hej då.

Gör det nu. Gör något. Lite action! Det måste inte bli perfekt, bara gör något. Ställ en klocka på 15 minuter och börja sen. Märker du hur skönt det känns att få börja? Att känna att man faktiskt gör något åt sin egen situation.

Försök igen senare. Ja, det är motsatsen till förra tipset. Ibland är det bästa du kan göra att avvakta, överge allt i en timme eller två. Eller en dag eller två. Och sedan komma tillbaka med rensat huvud. Hitta något trevligt att tillbringa tiden med under tiden. En tupplur, en promenad, tid med hunden, en kaffekopp eller bara sitta och stirra ut genom ett fönster som regnet smattrar på. Ungefär som jag igår.

Ibland måste det få vara så.

 

 

Related Posts

 


”Vårt liv är som… som Groundhog day”

rainy days

Det var jag som yttrade orden. Med utslagna armar i sovrummet en sen junikväll. Dagen hade börjat i samma posé. Med utslagna uppgivna armar mitt i hallens rådande anarki, omgiven av slängda jackor, ryggsäckar med kvarglömda torkade hårda smörgåsar, datorväskor, nycklar och en obegriplig mängd skor… huller om buller. Idag igen. Känslan av att sitta i en virvelvind och sedan liksom kastas av i farten rätt in på förarsätet i bilen och iväg. För att 30-40 minuter senare efter diverse stopp och hej då kliva ur vid jobbet utan att vara 100% säker på vilka kläder jag har på mig och huruvida jag kommit ihåg nycklar, passérkort och telefon. Idag igen. Den här sena kvällen var efterspelet av en sådan dag. En kväll låg på energi. Känslan av att bara vara en kropp som gör dagliga, rutinmässiga rörelser medan tanken är någon annanstans. Som en robot. Det var när jag skulle försöka sätta ord på känslan som ”Groundhog day” halkade ur min mun: ”Vårt liv är som Groundhog day”.

Groundhog day, även kallad Murmeldjursdagen (ja, faktiskt) är en festlighet som firas lokalt lite här och där i Nordamerika. Ursprungligen en europeisk tradition som emigranterna tog med sig över Atlanten. Men för mig är Groundhog day framförallt en klassisk filmrulle från 1993 med Bill Murray. På svenska ”Måndag hela veckan”. Jag har sett den flera gånger. Första gången helt utan djupare analys. En medioker amerikansk nästan-men-räcker-inte-ända-fram-komedi. Men filmen växer, eller var det kanske jag som växte? Att se den i vuxen ålder, vid rätt tillfälle är lite som en väckarklocka. En Bill Murray lik röst som säger ”Hellooooo! W h a t are you DOIN´!?” För den oinvigde kan jag berätta att filmen handlar om Phil Connors, en trött, blasé väderobservatör som skickas till det lilla samhället Punxsutawney för att bevaka firandet av Groundhog day. Han är måttligt road av uppdraget. Måttligt road av firandet, det lilla samhället och människorna han möter. Han genomlider dagen och vaknar tacksamt upp morgonen därpå ända tills han till sin fasa upptäcker att det är samma dag. Igen. Och så fortsätter det. Samma dag går i repris dag efter dag efter dag. Samma dag, ställe, jobb, händelser, människor. Om och om igen. Det var det jag kände när jag matt kläckte ur mig ”Groundhog day” den där junikvällen mitt i vad som var årets kanske intensivaste tid.

Det är svårt att inte hamna i det där rutinmässiga vardagsdunket, som ibland dunkar på alldeles för fort. Dagar med barn och arbete innebär ofrånkomligen rutiner. Ibland skönt. Men ibland helt vansinnigt… Ibland vill man bara kliva av. Att kontentan av ovannämnda film är lite ”Life is what you make it” kan vi väl bara vänta med att prata om tills i morgon. Självinsikt, tacksamhet och hurtfriska peppningar i all ära. Men ibland vill man bara hoppa av. Sitta ett slag och stirra.

Idag är en ledig dag. Jag ska jag bara sitta här och kontemplera. Inget kaos. Inget ekorrhjul som snurrar (bara tvättmaskinstrumman). I en gammal, alldeles för stor tröja och tofflor. Det spöregnar ute, smattrar hårt på fönsterrutan. Spöregn är befriande. Då är det tillåtet att bara sitta och stirra. Jag sippar på hett kaffe och låter tankarna vandra. Långt från dagar i gnagares tecken. Murmeldjursdagar och ekorrhjul.

 

 

Related Posts


Live dangerously. Take the whole day!

www.nyvy.se
Du har säkert hört att en ”lagom” dos stress är bra för dig. Den där tillräckliga dosen som ger dig precis den adrenalinkick du behöver för att klara dig genom dagen. Eller veckan. Men efter ännu en vecka i högt tempo… så vill kroppen och knoppen vila.

Många hävdar att stress är en av i-ländernas största hälsofara. Just därför behöver vi bli bättre på att ge stressen motstånd. Vi måste aktivt söka upp den där balansen i livet. Få vila ibland. Varför? Ja, det finns till exempel flera bra anledningar HÄR. Att vila kan vara olika för dig och mig. Ta sovmorgon, slappa i soffan. Gå upp tidigt, ta en joggingtur, yoga. Långfrukost med prassliga dagstidningar, promenera, lyssna på skön musik, dricka en kopp kaffe med en god vän. Eller helt ensam. Läsa vad du vill. Spela kort. Upptäcka trädgården (om du har en…), upptäcka parken. Sitta och lyssna på allt det där som vaknar till liv när det blir vår. Att bara sitta där och glo kan vara exakt vad du behöver.

Det är lördag och solen skiner. Gör som Hepburn & Peck i ”The Roman holiday”. Du får igen det dubbelt upp på måndag när du återkommer utvilad och energi-boostad. The show must go on…och allt det där.

– Why don’t you take a little time to yourself?
– Maybe another hour?
– Live dangerously. Take the whole day!
– I could do some things I always wanted to…
– …but don’t you have to work?
– Work? Noooo, today is gonna be a holiday!

 

Related Posts

 

 

Leave Comment

Tags:

Category: TIPS


The power of time off

www.nyvy.se
Jag fortsätter på temat tid denna vecka eftersom det är en av orsakerna till varför många vill byta yrke/bransch. Det är inte det att de i grund och botten vantrivs med sina jobb och sina arbetsuppgifter. Det är det att tiden räcker inte till på grund av ökade arbetsuppgifter på samma tid. Tid är också det som behövs för återhämtning och för att få lusten till att arbeta tillbaka. När lusten har tappats.

Det talas mycket om pauser i tillvaron. Att ta pauser i vardagen och att, som jag skrev igår, grabba tag i tiden. Viktigt för att få perspektiv på tillvaron. För att hitta sin lust och kreativitet igen. Jag tänker ägna denna vecka till att lyfta fram några exempel.

I Sverige följer vi SVT:s ”Familjer på äventyr” med längtan i blicken. Helt ”vanliga” svenska barnfamiljer som vänder ryggen åt ekorrhjulet. Lämnar sina jobb och barnen sina skolor. Säljer eller hyr ut sina hus. Och drar. Iväg för att följa sin dröm. Paus från stress, dead-lines, möten, läxor, aktiviteter. Bara du och din familj på ett gemensamt äventyr. Nära varandra. I en helt ny miljö. Nog är vi många som har den drömmen. Baserat på en undersökning på SVT:s hemsida vill hälften av oss göra samma sak. Bryta upp och ta en paus. Bara vara.

Stefan Sagmeister är österrikaren som bor i New York sedan flera år tillbaka. Han jobbar med grafisk design och driver företaget ”Sagmeister & Walsh Inc”. Han är mycket framgångsrik i sin bransch och har mottagit flertalet Grammys för bland annat skivomslag. Var sjunde år bryter han upp från livet i New York och tillbringar ett år på Bali i Indonesien. Var sjunde år tar han ett sabbatsår.

Sagmeister är förvisso ingen ”vanlig svensk barnfamilj” men han är mycket inspirerande. En lugn, klok & kreativ österrikare mitt i myllret i New York. För en tid sedan gjorde han ett uppmärksammat TED-talk där han pratade om det ofta förbisedda värdet i att ta en paus i tillvaron. Att hitta tiden. Hans resonemang är tankeväckande:

“We spend about 25 years of our lives learning. Then there is about 40 years reserved for working. And then, tucked at the end of it, are about 15 years of retirement. I thought it might be helpful to cut off five of those retirement years and intersperse in between those working years.”

Det intressanta i hans tal är även hur han betonar att en paus, tid borta från arbetsplatsen inte behöver vara synonymt med förlust rent ekonomiskt för företaget. Tvärtom. I hans eget fall har sabbatsåren under vilken tid han inte tagit på sig några som helst uppdrag från kunder, ändå gjort att företaget gått med vinst. Återhämtning föder kreativitet och lust, vilket i längden gynnar företaget. Han lyfter även fram företag som 3M och Google som ger deras ingenjörer 15-20% av arbetstiden för utveckling av egna projekt. För att hitta lust och kreativitet. Denna egna tid har bland annat resulterat i produkter som post-it-lappar och Scotch tejp. Kontentan av det hela? Tid föder lust och kreativitet. Kvaliteter som de flesta yrken gagnas av.

Sagmeisters TED-talk inspirerade många människor. Winston Chen, dataprogrammerare i Boston blev så inspirerad att han tillsammans med sin norska fru och två barn bestämde sig för att göra ungefär samma sak. De lämnade jobb, skolor och bostad och åkte till Rödöya. En liten ö långt uppe i Nordnorge med 108 invånare. Där fick hans fru ett lärarvikariat och barnen gick i skola. Chen tog hand om hemmet och spenderade tid med barnen. Han beskriver det som att han för första gången lärde känna sina barn på riktigt. Efter ett antal månader på ön återupptäckte han även lusten till dataprogrammering. Han satt några timmar varje dag då barnen var i skolan och programmerade efter sin egen idé. Resultatet blev Iphone applikationen Voice Dream.

Winston Chen säger att många bekanta som har samma dröm om en paus i livet är samtidigt väldigt oroliga för hur det blir när man kommer tillbaka hem. Ekonomi och jobb. Alla har inte möjlighet att ta tjänstledigt så de säger helt enkelt upp sig från sina jobb, som Chen och hans fru gjorde. Det innebär att de heller inte har några jobb att komma hem till. Men ändå. Chen beskriver ett samtal med grannen precis när de kommit tillbaka till Boston:

”Throughout that first evening of our return, I could feel palpable stress coming from our friends, a successful couple with substantial means. But my family, even with no income, felt at peace. That was when it dawned on me: our island year wasn’t just a memorable adventure. It had made us different people”.

Lyssna på Stefan Sagmeisters TED-talk du också och låt dig inspireras. Temat är ”The power of time off”.

Related Posts


Grabba tag i tiden

http://www.zeit-statt-zeug.de/de/

Igår skrev jag ett inlägg om vikten av balans mellan arbete och tid för familj & vänner. Jag tror på det. Vi kan gilla vårt jobb väldigt mycket men ger vi oss aldrig tid för de närmaste runt omkring oss. Blir vi inte bra på jobbet heller. I längden.

De ligger väldigt nära oss och de är snart 90 miljoner. Men trots närheten till Sverige, invånarantalet, våra täta handelsförbindelser etc. så skrivs det relativt lite om trender och nyheter i vårt grannland Tyskland. Hur som helst. Nu ändrar vi på det. Den tyska agenturen ”Scholz & Volkmer” arbetar med uppbyggnad av digitala varumärken. De har lagt ihop miljöaspekten med vår ökade brist på tid. ”Ökad brist på tid” handlar till viss del om att en stor del av befolkningen, inte bara i Tyskland och i Sverige, i många länder där ute, arbetar mer och mer intensivt. Digitalisering, informationsflöde och ständig tillgänglighet är på gott och ont. Men det går inte att lägga skulden för tidsbrist enbart på andra. Vi har även själva ett ansvar att skapa tid. Den finns ju där, men vi måste grabba tag i den ibland.

Det är alltså inte bara i Sverige det talas om balans mellan arbete och tid för familj/vänner. Som en uppmaning till eftertanke och en markering i tiden har ”Scholz & Volkmer” skapat en webbsida som lanserades inför julhandeln. Grundidén är att du ska kunna gå in på sidan och få inspiration och presentidéer. Du väljer ut en present och skickar ett presentkort på e-mail. Det som skiljer sidan från andra liknande webbsidor som säljer utvalda gåvor är att genom denna sida skänker du din egen tid till någon.

De förklarar sin ”affärsidé” bl a med statistik på hur tyskarnas gåvor och presenter ofta blir liggande i en garderob någonstans utan att egentligen fylla något större syfte. Samtidigt spenderar vi allt mindre fysisk tid med varandra. Forskning visar att vi mår bättre och lever längre av att umgås IRL inte enbart genom en skärm.

Tjänsten är förstås alldeles gratis.

Dess syfte är mer att skapa eftertanke och reflektion till hur vi prioriterar vår tid. Vad som är nödvändigt och onödigt. Miljöaspekten i det hela.

Gå in på ZEIT STATT ZEUG och hitta ett presentkort redan idag (sidan finns på engelska). Någon väntar på din tid.


http://www.zeit-statt-zeug.de/de/

Related Posts


Arbete eller liv? Eller både och?

www.nyvy.se
Måndag till fredag fyllda av intensivt arbete, långa dagar, möten med många människor, tider att passa, digitala uppdateringar etc. För många är lördag och söndag dessutom också arbetsdagar. Har du dessutom familj? Barn? Hämtningar och lämningar. Och kanske ännu längre dagar för barnen.

De dagar som inte är reserverade för arbete fylls av allt det andra som vi kallar liv.

Media skriver mycket om balansen mellan jobb – fritid. Bland många karriärbytare är stress en återkommande faktor till varför de väljer att bryta upp och byta bransch. Att leva i en familj och ha ett stressigt arbete påverkar inte bara dig. Hela familjen. Det spelar egentligen inte någon roll vilket yrke du har. Är du stressad och upptagen av ditt arbete även när du är hemma och ledig då är du inte riktigt med. Hemma. Det är ett dilemma för många av de som jobbar många timmar och är hemma få timmar om dagen med familjen. I vaket tillstånd. Det är ett dilemma för de som av olika anledningar vantrivs på sitt arbete. Du stänger inte av bara för att du går in i hallen. Du är på jobbet ändå. Mentalt.

Igår kväll på SVT:s ”Skavlan” var vår före detta finansminister gäst och pratade om skilsmässor bland statsråd och statsministrar. Anders Borg pratade om hur svårt det faktiskt är att få en familj att hålla ihop när en förälder är hemma så lite som han var. Väl hemma så upptas hela huvudet ändå av jobb. Du är inte mentalt hemma.

Visst är det trist att ekvationen politiker – familj inte går ihop. Ja, de kanske är i en klass för sig. Statsministrar och finansministrar. Samtidigt finns det företagsledare, mellanchefer, egna företagare och många andra yrkesarbetare som lägger ned minst lika mycket tid och engagemang på sitt arbete. Och precis lika lite tid på allt annat.

Jag är realist. Jag inser att vissa yrken kräver mer tid än andra. Men ibland är allt så kortsiktigt. Jag tror att det är av yttersta vikt att vi känner att vi kan ha ett liv vid sidan av våra arbeten. Hur roliga (eller mindre roliga) våra arbeten än må vara. Med det menar jag främst och allra främst att vi känner att vi kan finnas där för familj och vänner. Att någon form av balans existerar mellan jobb och tid med de som står oss nära. Jag tror att det gynnar vår arbetsgivare/företag. Vi blir starkare och lyckligare av att få hämta energi hos familj/vänner. Vi blir effektivare på jobbet. Det gynnar samhället i stort. På alla sätt. Det är så jag känner i alla fall.

I min närhet har jag en person som levt för sitt arbete hela livet. Spenderat i stort sett all tid i företagets tjänst. Måndag som söndag. Varit på resande fot i tjänsten i mycket stor utsträckning. Två barn. Numera frånskild. Och nu när pensionslivets första stapplande år passerat har den som vi aldrig trodde skulle förstå. Förstått. De numera vuxna ”barnen” får retroaktiv uppmärksamhet  i mängder.

Jag tycker också om mitt jobb. Fast ibland hinner jag inte riktigt med. Har dåligt samvete de gånger mina barn tycker att jag sitter vid datorn för mycket. Fast jag försöker verkligen. Verkligen. Jag vill inte vakna upp en dag med ett stort förråd av bitterhet för att jag gjort en knasig missbedömning av vad som var viktigt för tillfället. Behöva ge retroaktiv uppmärksamhet. Valde fel.

Vad gäller arbete och familj ska vi aldrig behöva göra ett val. Din familj är ditt liv.
Arbetsliv. Det inkluderar både och det hör ju vem som helst.

(Ja, det borde till och med gälla en minister.)

Related Posts

 


Från barnmorska till smyckesdesigner & guldsmed

Guldsmeden
Vem är du? 

Jag heter Paola är 50 år och har tre barn, gift med en egenföretagare. Gillar att träna, resa, och att sjunga. Har två döva katter. Bor i Norrköping.

Vilket yrke hade du tidigare?
Jag är barnmorska sedan 1984. Har jobbat med gynekologi, förlossning, eftervård, mödravård och ungdomsmottagning.

Vilket yrke har du idag?
Jag är utbildad smyckesdesigner och guldsmed

Vad var anledningen till att du ville bryta med ditt gamla yrke/göra något nytt?
För drygt tio år sedan blev jag sjukskriven på grund av utmattningssyndrom och då började jag fundera på om jag skulle behöva byta yrke. Jag kom tillbaka till arbetet efter fem månaders hel sjukskrivning. Mycket energi läckte på grund av omorganisationer och chefer… Sex år senare påbörjade jag ”min resa”.

Var det självklart vad du skulle göra istället eller hur kom du fram till det?
Det var inte självklart. Jag började att gå en entreprenörskapsutbildning för kvinnor och två distansutbildningar på Textilhögskolan i Borås, färglära och design. Trodde nog att jag skulle vilja satsa på sömnad och inredning för det har alltid varit ett stort fritidsintresse. Startade ett företag i inredningsbranschen, hade några uppdrag men rätt snart stod det mig upp i halsen. Hösten 2008 gick jag tillsammans med min dotter en silversmideskurs och började i den vevan fundera på om det kunde vara något att satsa på. Googlade och hittade en ettårig utbildning på Folkuniversitetet i Stockholm till smyckesdesigner. Utbildningen var på heltid men förlagd på tre dagar i veckan. Min mycket positiva man pushade mig att våga och det blev så att jag pendlade till Stockholm varje vecka måndag till onsdag. Sov på vandrarhem några nätter och sedan hem och jobbade två dagar. Det kan verka intensivt med tanke på min bakgrund. Men det var en oerhört positiv erfarenhet. När utbildningen var klar letade jag efter vidareutbildningsalternativ och hittade en Hantverksutbildning i Leksand som också hade Lärlingsutbildningar för vuxna. Jag ordnade själv med lärlingsplats i min hemstad. Fick nej av några. De tyckte nog att jag var för gammal. Till slut hamnade jag hos en kvinnlig guldsmed i min egen ålder och vi fann varandra. Vi delar nu lokal med våra två företag.

Var det svårt/lätt beslut? Varför? 
Beslutet var varken svårt eller lätt utan jag var helt enkelt tvungen. Det har varit mycket ångestfyllt och många tårar på vägen.

Hur gjorde du rent praktiskt? 
Jag började med att ta tjänstledig för studier i tre år. Jobbade 1-2 dagar i veckan, tycker det var frikostigt av arbetsgivaren. När utbildningen var klar och jag bara ville jobba en dag i veckan fick jag säga upp mig. Nu jobbar jag som timanställd en dag i veckan. Detta ger mig en liten inkomst varje månad tills jag kommit igång med mitt företag ordentligt

Största utmaningen för din del med att sadla om var… 
Att våga var största utmaningen. Till slut kom jag till en punkt då det bara vara att gå. Kasta sig ut. Helt enkelt våga. Det känns ganska läskigt att kasta sig ut. Man är ju inte 25 år längre. Men under dessa år har mitt motto varit en Tomas Tranströmer dikt, som numera pryder en del smycken jag tillverkar: ”I varje skog finns en oväntad glänta som bara kan hittas av den som vågar gå vilse”.

Vilka reaktioner har du mött på vägen efter att du bestämt dig för att sadla om? 
Bara positiva reaktioner. Min familj har stöttat mig till 100 %. Andra skulle ju kunna bli provocerade av att man gör det här men mina gamla arbetskompisar har peppat mig och jag har ofta fått höra ”vad modig du är”. Mitt gudbarn frågade en gång sin mamma ”måste man vara rädd för att vara modig”? Jag har varit jätterädd!

Vad är bäst/sämst med ditt nuvarande yrke? 
Det är skönt att styra sin dag själv. Å andra sidan är man egentligen aldrig ledig. Jobbet och det egna företaget finns alltid närvarande. Bokföring, beställningar, tankar kring design, hitta kunder osv.

Vad har du för förhoppningar inför framtiden vad gäller ditt yrkesliv? 
Att hitta en lönsamhet i företaget, marknadsföra, jobba fram idéer och sätta dom i verket

Tre tips från dig till de som funderar på att byta bana: 

  • Våga
  • Gå en entreprenörskapsutbildning
  • Tro på dig själv

Paolas företag hittar du HÄR

 

Related Posts

 

 


Glöm inte vem du ska bli

www.nyvy.se
Inspirerande att läsa hur Lina tog sig mod att bryta upp och ta reda på vad hon egentligen vill göra med sitt liv. Det är svårt det där när man vantrivs med sitt yrke, men man vet inte vad man vill göra istället. I onsdagens inlägg gav jag dig ett tips för att komma närmare det du egentligen, kanske, borde syssla med. Gå bakåt. Gå framåt. Jag förklarade hur du kunde gå bakåt i tankarna. Idag går vi framåt. Långt framåt.

Nina Åkestam har tidigare jobbat i reklambranschen i flera år. Idag är hon skribent, föreläsare och reklamforskare. Hon gav 2014 ut boken ”Meningen med hela skiten”. Boken är baserad på hennes egna erfarenheter. Mitt i karriären stannade allt och där stod hon plötsligt utanför ett Apotek med rinnande mascara och ett recept i handen. På receptet står ”två tabletter dagligen mot utmattningsdepression”. På bokförlagets hemsida beskrivs boken så här:

Meningen med hela skiten handlar om en person och en generation som inte riktigt får ihop sina arbetsliv. En generation som hastar fram utan att ha en chans att hinna tänka på de viktiga frågorna: Är det här vad jag borde göra? Vad har jag valt och valt bort? Vad är framgång egentligen, och vad ska det vara bra för? — Det är en berättelse för dig som känner att livet bara spinner på utan att du hinner med. Som ibland undrar varför du går upp på morgonen. Och som vill komma lite närmare själva poängen att hitta meningen med hela skiten.

Hur många av oss har inte suttit hemma slutkörda vid köksbordet en fredagskväll och spånat med livspartnern/vännerna över just detta ”vad är meningen med hela skiten”. Är det inte det vi gör hela livet?

Om du kommit så långt att du vet att du måste ha en förändring i ditt liv. Och att den förändringen innebär att du måste byta yrkesbana och hitta något nytt att syssla med. Men du vet inte vad. Följ Nina Åkestams tips. (Det är nu du ska gå framåt.) Ta en lördag eller söndag. Varför inte idag? Sätt dig i lugn och ro. Och gör: Övningen 85-åringen.

 

Related Posts


Från grafisk formgivare till partydesigner

Lina Eriksson Linabythebay foto Goran Wallin
Vem är du?

Lina heter jag, är 35 år, naturälskare och pysselentusiast med rastlösa drag som vill uppleva så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Jag är en sån där som mentalt har svårt att gå till samma restaurang två gånger när det finns så otroligt många att välja på. Jag inser att jag borde leva mer för stunden och go with the flow men jag verkar få mest inspiration och kickar av att testa nya saker hela tiden och det leder till att jag faktiskt fortsätter att skapa nya saker.

Jag bor på Ingarö nära havet och skogen med min fru och våra fem hönor. Vi spenderar mycket tid i naturen men också i köket då vi båda är intresserade av matlagning och råvaror. Vi går in för att spara på vår miljös resurser både i stora val som hus och bil men även små som att undvika spill i kylen, inte flyga så mycket, inte starta bilen i onödan för en chipspåse och så vidare.

Vilket yrke hade du tidigare?
Jag har sedan jag var tjugo år arbetat i den grafiska branschen som formgivare av trycksaker och webbdesign. Jag har varit runt på magasin, byråer, marknadsavdelningar och under åtta år drev jag en designbyrå tillsammans med en kollega.

Vilket yrke har du idag?
Jag bröt upp från designbyrån för 1,5 år sedan och just nu arbetar jag dels med mitt egna företag men också med en fot kvar i branschen som deltidsanställd på en business-to-business-reklambyrå.

I mitt egna företag Kalasmakerskan hjälper jag privatpersoner och företag att designa tillställningar så som events, bröllop, dop, kalas och fester.

Sen driver jag även Lina by the bay där jag gör en del designuppdrag så som logotyper, dryckesetiketter, böcker, påskkransar, tavlor och även styling- och inredningsuppdrag. Framförallt så ger min blogg Lina by the bay en massa spännande möten och samarbeten.

Vad var anledningen till att du ville bryta med ditt gamla yrke/göra något nytt?
Det fanns många olika anledningar men det övergripande var att jag var evinnerligt trött på att sitta framför skärmen och göra korrektur och maila hela dagarna. Jag kände mig låst i min kreativitet genom att sitta vid datorn hela dagarna.

Kreativ som jag var och är kände jag ett behov av att inte behöva kompromissa med mina idéer och lösningar. Jag ville verkligen jobba själv gentemot kunder. Jag hade ett behov av att få testa att jobba med lite annat bara för att få perspektiv på livet. Dessutom kände jag mig stressad av jobbet och framförallt av att veta att livet rann på och jag ville så mycket mer.

Var det självklart vad du skulle göra istället eller hur kom du fram till det?
Det var inte självklart vad jag skulle börja med eftersom jag hade så många olika drömmar. När jag träffade mina vänner så tog jag fram min idébok där jag hade sorterat ut 15 saker jag ville satsa på och de försökte ge mig råd. En extra klok vän sa till mig att börja med en av de sakerna på listan, dvs bloggen, för att känna efter vad jag tyckte var kul att göra. Efter ett tag kunde jag utöka med en annan av mina idéer. Att arbeta med festdesign. Jag började även att jobba extra i en ekologisk matvarubutik och i en charkdisk i en annan butik, stod på marknader och hjälpte till i en loppisbutik. Till slut insåg jag att jag ville pröva på att göra något annat än att designa. Det började bubbla i kroppen och nu först 1,5 år senare ser jag tydligare var jag ska lägga energin. Jag var helt enkelt tvungen att testa mina vingar.

Var det svårt/lätt beslut? Varför?
Det var ett fruktansvärt svårt beslut. Framförallt för att jag är så lojal och trogen det jag tar mig an. Jag hade tänkt mig att jag skulle driva designbyrån med min kollega resten av mitt liv så det tog lång tid innan jag hade modet att erkänna för mig själv att lusten inte fanns kvar och ännu längre innan jag yppade något för henne och sen ytterligare en tid innan jag tog steget.

Jag var rädd för att såra min kollega och vän, förstöra för företaget och dess kunder, rädd för att stå på bar mark utan pengar och allt detta mitt i husbyggartagen. Men då hade jag funderat på det så länge och mådde så dåligt varje dag av att gå till jobbet. Det fanns helt enkelt bara ett val.

Hur gjorde du rent praktiskt?
Rent praktiskt så tog vi hjälp av vår styrgrupp och fasade långsamt ut mig från företaget under ett antal månader och berättade vartefter för våra kunder, leverantörer och samarbetspartners. Jag lämnade helt enkelt min del i företaget till min kollega med förhoppning om att företaget skulle förbli friskt och leva vidare. Allt gick lugnt och sansat till.

Största utmaningen för din del med att sadla om var….
För mig var den största utmaningen att försöka varva ner, att bli av med stresskänslan. Känslan av att det inte låg en massa mail och väntade på svar var svår att förstå. Varje gång det ringde i telefonen blev jag stressad.  Det tog två hela månader att bli neutraliserad igen.

Det var även en utmaning under hela denna process att försöka svara på alla frågor om vad jag skulle göra och när.

Vilka reaktioner har du mött på vägen efter att du bestämt dig för att sadla om?
Folk säger allt möjligt för folk har mycket åsikter. Mina nära vänner som hört mig klaga tyckte bara att det var bra gjort och märkte skillnad när jag sa hur lycklig jag kände mig efter ett tag. Kommentarer som ”Modigt!”, ”Är det inte bättre ni väntar tills ni har flyttat in i huset?”, ”Vad säger din kollega?”, ”Hoppas du får ett jobb snart” var vanliga från bekanta. Jag behövde vara fri ett tag men det förstod inte alla. Men det spelade heller ingen roll.

Vad är bäst/sämst med ditt nuvarande yrke?
Det bästa nu är att jag har en sån härlig blandning av uppdrag som jag verkligen tycker är SÅ roligt att det känns som paradiset när jag vaknar upp. Det sämsta är väl samma sak egentligen att det kan bli lite splittrad fokus ibland med alla olika typer av uppdrag.

Vad har du för förhoppningar inför framtiden vad gäller ditt yrkesliv?
Min stora förhoppning är att jag ska kunna jobba heltid som partydesigner eller rättare sagt kunna försörja mig på det. Resten av tiden vill jag kunna ägna mig åt pyssel, kreativt skapande av möbler, tavlor och framförallt ha lite fler djur att ta hand om.

Tre tips från dig till de som funderar på att byta bana:

  • Man kan planera till döden men ibland måste man bara våga hoppa för att man ska våga och vinna. Det kanske inte blir kanon direkt men ge din kropp och själ lite anpassningstid så blir det bra.
  • Se till att spara ihop lite ekonomisk buffert innan så att det inte blir panik. Och sluta inte med allt. Dra inte in på allt. Då blir det ändå ingen livskvalitet. När du väl har lämnat ditt gamla ska du njuta.
  • Tillåt dig att ta en paus mellan ditt gamla och nya liv. Du kommer behöva all energi du kan när du ska börja med något nytt i ditt liv.
  • Slutligen – jag önskar att alla kunde hitta stället där de blommar som mest.

Här hittar du Linas företag: Kalasmakerskan
Här hittar du hennes egen blogg: Lina by the bay

 

Related Posts


When our mind can wander, as our feet do.

1411726675Cole_-_Open_City
Lördag och lediga. Vi behöver träna på att sakta ned farten. Ofta.

Ett av de allra bästa sätten att koppla bort och koppla av på är verklighetsflykt. Escapism.
Försvinna i en bra bok. Eller. Planlöst promenera och låta huvudet rensas. Idag ger jag er ett Kinderägg. Tre bra saker i ett (inl)ägg. En webbsida. En bok. En promenad.

Books as Therapy – en underbar sida som ger dig rätt medicin för dagens symptom. Du går in och väljer själv efter hur du känner dig för dagen och så visas din terapibok. Lördag. Ledig dag. Du kan välja ”Work – I’m in the wrong job” eller ”Distraction is wasting my Life”. Idag väljer jag ”Free time – I want to switch off after work” och får upp den fantastiska romanen Open City av Teju Cole.

En ung läkare som efter han slutat jobbet för dagen promenerar. Planlöst promenerar genom New Yorks gator. Nästan varje dag. Han gör det inte för att motionera. Inte för att aktivt lösa problem på vägen. Han bara går. Långt. Det är hans sätt att försvinna mentalt. Koppla bort. Varva ned. Att förlora sig själv i stegen.

Terapiläsning!

We don’t often think that walking around aimlessly is something legitimate that could be done with an early evening. There are so many other possibilities for entertainment, we so rarely come to the downbeat decision: ‘I am going out for a walk, by myself, with nothing’. Teju Cole gives us the leadership we might need to introduce this activity into our lives. Open City helps glamorise an activity – wandering around – which creates a period of time that has no demands on it, which is not full of a narrative from a movie, or socialising. When our mind can wander, as our feet do.

 

 

 

Related Posts