Tag Archives: urban norm

Karriärbyte: 140 minuters inspiration

summer lin nyvy

Luta dig tillbaka. För dagens inlägg kräver 140 minuter av din tid. 140 minuters inspiration och tips varvat med skön musik. Dagens inlägg är för dig som drömmer om att bryta upp från ditt jobb, söka dig vidare och kanske byta bransch till något helt annat än vad du sysslar med idag. Här kommer flera tips från människor i hela Sverige som ringer in till Karlavagnen och berättar om deras karriärbyte. En del har bytt yrke, en del har öppnat eget, några har bytt både yrke och hemort. Flera nya vyer!

Första telefonsamtalet kommer från Hanna Bruce som berättar hur hon och hennes man brukade sitta hemma på S:t Eriksplan i Stockholm på fredagskvällarna efter middag och något glas vin …”jaha, är det så här det ska vara nu…”. Diskussionen ”borde vi inte egentligen göra något annat” tog mer och mer plats. Längtan efter att få jobba tillsammans och göra något mer kreativt kom mer och mer. Så blev Växbo Lin, ett linneföretag i Hälsingland till salu. Hanna då personalchef och hennes man grafisk formgivare slog till och blev egna företagare. I en artikel i SvD beskriver man hur de packade ihop hela sitt liv i Stockholm och flyttade till ett 1700-talstorp på landsbygden med en kokplatta där vattnet frös varje natt. De kom överens om att inte ge upp de första två åren och absolut inte skiljas. ”Vi bestämde oss för att vi får bita ihop. Hatar vi varandra så får vi hålla käften om det.”

HÄR är 140 minuters inspiration (programmet sändes 1 juni 2015).

OBS! Spana även in kommentarerna efter programmet på Karlavagnens Facebooksida.

 

 

Related Posts


Arbete & Liv: Londonbor flyttar till landsbygden

 country side

”There’s no contest in terms of the quality of living. We now spend 80% more time outdoors. We entertain friends and family more at home and we go to restaurants less. My son goes out before breakfast to feed the ducks in his wellies and PJs. I can’t get him in at night because he wants to play on his climbing frame or play rugby with his daddy in the garden. We grow our own vegetables now and cook on an Aga. Everything about living down here seems much more healthy and natural”

”We’ve moved out of London for a lifestyle change. We had a tiny postage stamp-sized garden in Ealing. We wanted a bigger garden and a smaller mortgage”.

Landsbygden är på tapeten. Inte minst i Storbritannien. Nu spinner BBC2 vidare på utvecklingen och gör dokumentär om landsbygdssuktande Londonbor (se bild). Anna Toynton, 34 år, och Kate Jefferson, 41 år, är två i mängden av en växande skara Londonbor som flyttat från storstaden till landsbygden med sina respektive familjer. Det är dem jag citerat här ovan. Enligt theguardian.com har bostadspriserna under de senaste tio åren stigit upp till 50% i delar av London. Erfarna mäklare intygar att antalet familjer som nu säljer sina bostäder med vinst, och flyttar ut till mycket större och mer prisvärda boenden på landsbygden ökar. Belinda Aspinall som grundat webbsidan Lifeafterlondon.com säger att det är främst barnfamiljer som flyttar. De vill ha en lugnare livsstil med mer tid för familjen, och mindre banklån. De söker sig till trygga samhällen med bra skolor och kommunikationer. Många säger upp sig och söker arbete på nya bostadsorten, en del pendlar till närmaste storstad. Belindas webbsida fungerar som ett ”informations-nav” för alla de familjer som går i flyttankar. Hon kopplar ihop familjer med invånare i olika kommuner, som kan hjälpa med information och kontakter. Sidan innehåller även ett forum där man kan få hjälp och tips från andra familjer. För många av familjerna är det här en ”once-in-a-lifetime-opportunity” att sälja med vinst och kunna köpa hus på landsbygden, som de bara har kunnat drömma om tidigare.

I en artikel i The Telegraph hävdar experter att priserna i London inte kommer att kunna fortsätta öka. Förändringar i den europeiska ekonomin eller ändrade brittiska byggregler kommer med all sannolikhet att vända utvecklingen. Oavsett vad som händer med priserna konstaterar man att landsbygden är ett säkrare kort ”Regardless of what happens in the capital over the short term, it is clear that you can get more for your money by leaving the smoke behind.”

Christian Oliver, journalist på Financial Times i London, hade för avsikt att köpa en bostad i London. Men. Han inleder sin artikel ”This was the week I decided to move to the Swedish countryside”. Efter att ha arbetat som utrikeskorrespondent i flera år återvände han till London med ambitionen att köpa en bostad tillsammans med fru och barn. Det var efter en bostadsvisning han fällde kommentaren ovan. Han beskriver hutlösa, nästan skrattretande priser på bostäder, lokaliserade i stadsdelar som han aldrig tidigare hört talas om. Trånga tvårumslägenheter nära vägar med intensiv trafik. I samma veva hittade hans fru en webbsida om Astrid Lingrens ”Lonneberga”. Vackra rymliga hus, omringade av björkar och sjöar för 40 000 euro. Han betonar smått lyriskt det faktum att varje hus har ett pannrum, ett robust kontrollrum med en panna som en U-båtsmotor. ”It took about four minutes to convince me that it made more sense to raise a child in Smaland than Eltham”.

Oliver hävdar att han har fått nog. Han lämnar London, inte direkt till Lönneberga dock. Som nedslagen förstagångsköpare är han beredd att fly landet för mer utrikesarbete. Om genomsnittspriset för en bostad i London har nått 566 000£ ser han ingen större anledning att återvända hem: ”I had better start working on my Swedish”.

 

Related Posts

 

 


Arbetsliv: Exportföretag på landsbygden – går det?

nyvy export

För någon vecka sedan intervjuade jag Linda, som arbetar som PR-konsult och kläddesigner med bas på den egna gården utanför Jönköping. Efter att ha bott i både London, Tyskland och Stockholm valde hon att flytta hem till Småland och ut på landet. Hon reser en hel del i jobbet, både i Sverige och internationellt. Hennes kläder säljs bland annat i New York. Hon beskriver det som skönt att efter en jobbdag i Stockholm dra sig tillbaka ut på landet. Som att man har fått en dos av världen och uppskattar lugnet desto mer. Linda berättar att hon ser inte något hinder med att jobba från landsbygden. Hon ser det som att hon ”jobbar från en plats i världen”.

För några dagar sedan pratade jag med Peter, chef på ett medelstort teknikföretag lokaliserat på landsbygden i mellersta Sverige. Företaget har 50 anställda i Sverige och 15 i Kina. Vi pratade lite löst om för- nackdelar med att som internationellt exportföretag ha sin bas på landsbygden. Efter en stunds funderande säger han att den främsta nackdelen nog är att anställda ibland stannar för länge på företaget. Personalomsättningen kan bli för låg, vilket kan leda till att det inte blir en naturlig utveckling på företaget. Det behövs en sund personalomsättning för att nya idéer och friskt tänk ska komma in. Han betonar samtidigt att detta med att personal stannar länge på företaget också kan vara något positivt. Det behövs någon form av balans. I en större stad byter personalen i högre utsträckning arbetsplats. Konkurrensen om personalen är större. Det gör att kontinuiteten påverkas och mer tid och pengar måste läggas på rekryteringsarbete. Att kunna få behålla bra personal är förstås en fördel.

”Om du inte kan sälja mer för att du ligger i Stockholm får du bara mer kostnader”

Jag frågar om rekrytering av personal. Det måste vara svårare att få tag på akademiker som är ”rätt” ute på landsbygden. Peter svarar ”Kanske…men för oss kan det vara så att det är lika svårt i Stockholm. Dels är konkurrensen från andra företag större dels kan vi få lika många ansökningar i Stockholm där personen inte har rätt kvalifikationer.” Fördelar då? Ja, lokal- och personalkostnader är lägre på landsbygden. Företaget har även kunder i hela Sverige, så ur den aspekten passar det att ligga ”någonstans i mitten” av landet. Eftersom företaget är ett exportföretag så ser inte Peter att de skulle skulle sälja mer bara för att de låg i Stockholm. ”Om du inte kan sälja mer för att du ligger i Stockholm får du bara mer kostnader”. Han understryker att det beror mycket på vilken typ av företag det gäller och vilka produkter man har. Men för just för hans företag som till stor del är beroende av den internationella marknaden är det inte mer lönsamt att vara placerad i storstaden. Snabb internetuppkoppling och överkomligt avstånd till en flygplats är en fördel. Utöver det kan läget på landsbygden till och med vara en förutsättning för att företaget ska kunna leva vidare.

Inte bara Peters elektronikföretag utan även en stor del av landets tillverkningsindustri ligger i mindre kommuner på landsbygden. Enligt Sarah Johansson, forskare på IHH säljer hela 85 procent av landets tillverkningsföretag på export. För dessa verksamheter är ofta landsbygdsorter med goda vägförbindelser att föredra för en kostnadseffektiv produktion. Globaliseringen bidrar i det avseendet till att göra landsbygden attraktiv som produktionsplats.

Sarah Johansson nämnde goda vägförbindelser. Peter nämnde närhet till flygplats och snabb internetuppkoppling. 2013 gjordes en undersökning där man konstaterade att företag på landsbygden ökar sitt it-användande mer än de i städer. Ja, landsbygden låg efter från början. Men enligt artikeln i SvD är landsbygden ikapp storstaden ”om två år”. Vilket är nu. Undersökningen omfattade bland annat allt inom sociala medier, mobilt arbetssätt och virtuella möten. En utveckling som ökar affärsmöjligheterna och konkurrenskraften för landsbygdens företag. Platsen blir mindre viktig.

Det finns många intressanta exempel på såväl stora som mindre företag som säljer på export från landsbygden. Så för att svara på frågan i rubriken: Exportföretag på landet? Javisst! På fredag presenterar vi en kvinnlig företagare som producerar och exporterar sina produkter internationellt. Sin bas har hon hemma i Dalarna.

 

Related Posts


Urban norm: Öppna för varandras val och drömmar?

nyvy blom

Denna vecka vill jag skriva om landet Sverige och de som arbetar från alla delar av landet.

Vi lever i Europas femte största land, storleksmässigt. Vi har stora ytor. Mest yta i hela Norden. Ett varierat och skiftande landskap från norr till söder. Vi är rika på land i Sverige. Men vi är relativt få människor. Vi bor ungefär 23 invånare på en kvadratkilometer. Det kan vi jämföra med Nederländernas 498 invånare på en kvadratkilometer. Storbritannien 265 och Tyskland 231. Kort och gott, vi har gott om plats. Ändå väljer vi att i en strid ström samlas på få platser. Samtidigt kommer trångbodda tyskar och holländare och söker det de saknar: yta.

Här i Sverige råder en urban norm. Ingen nyhet. Det talas och skrivs mycket just i dagarna om stad/land. Det ligger en motsättning i själva begreppet stad/land. Som att det ena måste utesluta det andra. Vitt/svart. Utveckling/stagnation. Vinnare/förlorare. Staden är norm. Vi talar om urbaniseringen som ofrånkomlig, som att det är naturens gång. Ungefär som att solen går upp och ned. Diskussionen känns ensidig. Som att vi utan att reflektera nämnvärt utgår ifrån att alla vill egentligen till staden. Även de som inte är där, de vill egentligen också dit. Och skulle vi av någon outgrundlig anledning inte vilja dit, så är vi med all sannolikhet outbildade, oambitiösa och förlorare. Vem dömer? Och vad är framgång? Lycka? Allt är individuellt. Lycklig är den som är tillfreds med livet och inte känner att den måste leva upp till någon annans förväntningar.

Jag kommer på mig själv med att gå runt i trädgården och fundera ”när ska vi se tillbaka och inse hur tokigt vi tänkte?”. Tänk om inte alla vill till staden, egentligen. Tänk om många vill till landet, men inte vågar. Det sägs att de unga vill till städerna. Samtidigt visar studier att många unga skulle gärna stanna kvar eller flytta till en mindre ort.  Lotta Svensson på Linköpings Universitet har forskat kring detta. Hon skriver bland annat ”vi säger att det är normalt och naturligt att flytta, utan att tänka på vad vi i samma andetag säger om de som stannar”. Hon menar att många unga känner sig mer eller mindre pressade att lämna landsbygden. För några år sedan visade en annan undersökning att 7 av 10 unga kvinnor i Stockholm kunde tänka sig att flytta till landsbygden. I ett debattinlägg i Aftonbladet skriver tre unga kvinnor så här:

”Vi tror inte att den pågående urbaniseringen och ensidiga tron på storstaden är hållbar. Ett fungerande Sverige kräver både en levande stad och en levande landsbygd – med lika villkor för olika förutsättningar. Vill vi ha en levande landsbygd, nu och i framtiden, måste vi sluta jaga den unga generationen härifrån. Vi unga på landsbygden vet vilket samhälle vi vill ha. Vi vill ha ett samhälle med en mångfald av människor och levnadssätt. Vi vill ha ett samhälle där människor är öppna för varandras val och drömmar”.

Just det där. Att vara öppna för varandras val och drömmar. Tänk om en stor del i urbaniseringen ligger i våra egna värderingar. I det vi själva förmedlar. Och tänk om vi inte har någon koll alls? Om vi bara låter saker ske med en axelryckning utan att tänka på vad som är bäst för Sverige AB. I längden. Urbaniseringen är inte bara en oundviklig utveckling som ”bara sker”. Politiker har också gjort ett val. Som förhoppningsvis är genomtänkt och långsiktigt.

För mig är det en förmån att få bo och verka på landsbygden. Att jag kan sitta här och arbeta i lugn och ro och den enda nackdelen som finns just nu är en exploderande natur som distraherar genom fönstret. Luften är ren. Mina barn kan springa ut och in, cykla hit och dit. Vi har tillgång till färska grönsaker några meter från verandan. Ett ekologiskt jordbruk på cykelavstånd. Och jag kan ändå genom jobbet ha ena benet i en intressant och internationell värld. Älskar stadens puls o c h landets lugn. Men här och nu, med små barn, vill jag vara på landet alla gånger. Jag är född och uppvuxen i en stad och har bott i en stad i flera år, men ville till landet. Att kunna välja sin egen vy. Om det så är att flytta på sig i Sverige mellan stad och land eller att röra på sig utomlands. Det är en ynnest. Ta till exempel holländare, som jag nämnde tidigare, de saknar vår yta. I en artikel i Svd Näringsliv skriver man om holländare som avundas vår landsbygd och gärna flyttar hit:

”Vi vill bo långt från stora samhällen. I Holland fanns det inget val. Där var det alltid mycket folk överallt”.

Vi har ett val. Städer o c h en levande landsbygd ger oss alla en valmöjlighet. Det gör Sverige till ett attraktivt land med variation och mångfald. Möjligheten att ha ett bra liv både i staden och på landet, den måste vi värna om. För den är värdefull. Det ena behöver inte utesluta det andra. I olika skeden i livet kan det ena passa. Och i nästa det andra. Vi kan inte bara helt oreflekterande utgå ifrån att svaret på framgång och lycka för oss och vårt land är staden. Det kan också vara tvärtom.

 

Intressanta initiativ:
härifrån – om platsens betydelse
250 möjligheter

 

Related Posts